Hade Gud med katastrofen i Rinkeby att göra?

Det är självklart inte möjligt att ur en enskild persons perspektiv, tala om en katastrof som värre än en annan – men katastrofen i Rinkeby, då en kvinna och hennes fem döttrar dog, är tillräckligt för att förstå hur tillvaron helt kan rasa samman för en grupp människor. Släkt, vänner och grannar sörjer med den pappa som sett sin familj nästan helt utraderad. Tillsammans med sina två små sönder sörjer han sin fru och sina fem döttrar. Detta till trots vakar han hos den flicka – barnens kusin – som nu svävar mellan liv och död. Hur mycket ska en människa behöva stå ut med i livet?

När Aftonbladet träffar pappan tillsammans med sina två söner säger han: ”Det är min tro som får mig att orka”. Han sätter ord på det många människor uttryckt i andra sammanhang – att en tro på Gud innebär att inte vara helt utlämnad. Med hjälp av tron söker denne far en mening i det som hänt. Många skulle tänka som han.

Det är när pappan säger ”Gud gav mig min familj och nu har han tagit den ifrån mig”, som jag, utifrån mitt sätt att tänka om vem Gud är, måste få protestera – med all respekt för manmnens sorg och sökande efter en mening i det som hänt. Trots allt detta. Det är av samma anledning som jag inte mer än hummar med när vi sjunger sista versen i psalmen ”Tryggare kan ingen vara”, som inleds med orden: ”Vad han tar och vad han giver, samme Fader han dock förbliver.”  Tanken är densamma – detta att Gud är den som både ger och tar. Tanken finns också uttryckt i bl.a. Gamla Testamentet, där Gud styr över både medgång som motgång.  Jag kan ändå inte annat än säga att detta går utöver vad jag klarar av att tro på. Hur är den beskaffad som både ger och tar liv? Är Gud en så´n?

Hela resonemanget bygger på att vi tror att allt som händer oss har en mening. Att det i det mest obegripliga ändå skulle finnas nå´n typ av mening. Jag tror inte heller på det. Trösten för mig, det är att en hel del av det som händer faktiskt är helt utan mening – helt meningslöst. Det som hände i Rinkeby är – såsom jag ser det – helt meningslöst. Sådant är livet att Gud inte rår över allt och i allt. Jag tror att ytterst få skulle stå ut med en Gud som styr och ställer i allt – att vi skulle vara som offer för en nyckfull Gud, som ömsom ger och ömsom tar.

Jag är alldels säker på att Gud hjälper pappan och hans nu lilla familj i Rinkeby att klara livet. Att Gud, och andra som finns i den här familjens närhet, kan hjälpa dem vidare i livet. Att kunna stå ut med tanken på att de som varit hans allra käraste i livet nu är borta. Att tänka så om Gud är nå´t annat än att tro att det som hände var vad Gud ville.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: