Om det som skapar mening i livet

Jag tänker att mycket i livet handlar om att vi går med varandra en bit av det som är vår livsväg. Olika människor som finns där nära oss i livet. Dom som finns där hemma. Arbetskamrater. Vänner och skolkamrater. Dom vi träffar nästan dagligen och dom vi ser mer sällan. Det är alla dessa som bidrar till vad det blir med min stund på jorden.

Ungefär så här tänkte jag när jag i början av veckan gjorde det sista jag kunde göra för min svärmor Dagmar som dog för ett par veckor sedan. Tillsammans med mina två sönder och tre av deras kusiner bar vi kistan med svärmor, mormor och farmor – ut ur Västra Ryds kyrka i Ydre i södra Östergötland – till graven där hon nu vilar. Mer absolut än så går det inte att avsluta ett liv. I Dagmars fall nästan 95 år – ett fantsstiskt långt liv. Detta kom också att prägla hela begravningsgudstjänsten. På kistan hade vi lagt en av alla de dukar Dagmar broderat. En markering av det som upptagit en så stor del av hennes liv och gärning. Många är vi bland familj, släkt och vänner – jorden runt – som har en eller flera av Dagmars broderade dukar. Ända in till slutet av 2008 broderade hon – de allra minsta och mest komplicerade styngn man kan tänka sig. Bra gjort Dagmar! Det vi sagt varandra är att nu går livet vidare – om än på ett annat sätt. Det tar ett tag att vänja sig vid att vi i vår familj har en mindre att ringa till eller vänta ett samtal från.

Alla de arbetsuppgifter som nu anmäler sig påminner just om hur livet går vidare. Igår kväll mötte jag en grupp ungdomar som utgör S:t Eskilskyrkans konfirmangrupp 2009-2010. Det blir en särdeles spänannde resa tillsammans med de här killarna och tjejerna. Nu är det bara ett gäng ledare som ska till.

I helgen markerar vi höststrarten i S:t Eskilskyrkan. Vi möts till gudstjänst och runt lunchborden får vi resonera kring höstens arbete. Det är onekligen en hel rad spännande möten vi har framför oss. Så otroligt spännande och utmanande!

På måndag kväll drar vi igång höstens insamling till Världens Barn. Tre år i rad har Eskilstuna blivit Årets storstadskommun. Självklart vill vi upprepa den bedriften. Då fodrar det att vi samlar in en bit över 1 miljon kronor. Vi har gjort det förut så vi vet hur man gör. Vi litar på alla Eskilstunabor! Nyckeln är just att få många ”på fötter”. Vi gör vad vi kan för att dra med Eskilstuna kommun i detta.

Till allt detta ska jag nästa vecka delta i ett seminarium på ABF-huset i Stockholm om Israels bosättarpolitik. Jag är där som representant för studieförbundet BILDA. Också detta är en del av mitt engagemang. Ska bli spännande att möte representanter för några av de israeliska och palestinska organisationer som är djupt engagerade i den här frågan. Återkommer också om detta.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: