Inte fylla tomma kärl utan tända eldar

Idag har jag deltagit i ett möte på Stålforsskolan med en lokal samverkansgrupp. Vi som möttes är Stålforsskolans ledning och omsorgspersonal, repr. från nå´n annan skola, folk från Fritid, integrationsavdelningen och den här gången bara jag från kyrkvärlden. Sätter stort värde på de här samlingarna. Vi behöver mera av detta i Eskilstuna – mötestillfällen över verksamhetsgränserna. Det är för mycket av att vi grottar ner oss i våra respektive verksamheter. Ibland sker detta med en hänsvisning till sekretessfrågor. Jag kan inte annat än tänka att det är ungarna som komer i kläm i ett ibland alldeles byråkrastiskt synsätt. Det var i den här samverkansgruppen jag första gången hörde om hur man i myndighetssvängen kallade vissa barn för ”Svarte Petter-barn”. Det är så´na barn som har stora problem som ingen förvaltningen till slut vill bli sittande med och tvigas betala för.

Jag måste få säga att jag beundrar skolledningen på Stålforsskolan med rektor Sten i spetsen, alla i skolomsorgen och all övrig personal. Så mycket hjärta och känsla för skolans elever och hur det blir för dom. Fantastiskt med vilket engagemang de ser enskilda elever och ofta gör mer än vad man kan begära för att det ska bli bra för bl.a. dom som finns i riskzonen. Idag fick vi höra om den sommarverksamhet skolan ordnade för en grupp ungdomar som annars bara skulle dragit omkring.

Läare och andra får ofta mycket skit för att det de gör inte är bra. Alltid något som inte fungerar. Så mycket ser jag från flera skolor att jag beundrar det tålamod och den uthållighet med vilken lärara, skolledare och andra jobbar. Ofta med små och begränsade resurser. Med förväntningar som går långt utöver vad denna personal en gång utbildade sig till. Med en frånvaro av andra vuxna som man skulle kunna förvänta sig ska finnas på plats – föräldrar och andra. Ni är guld värda – med hjärtat på rätta stället!

Hörde igår en intervjuv på radio med en kvinna som nu var 72 år och varit lärare i hela sitt liv. Hon har skrivit en bok om sina erfarenheter och sa bl.a. att det som drivit henne är inte så mycketr att fylla tomma kärl som att tända eldar. Bra sagt! Hon har sett på sin uppgift i ett större sammanhang än att bara meddela kunskaper. Också hon har behållit hjärtat på rätta stället genom hela sitt skolliv. Också detta beundransvärt.

All heder åt alla er som lägger ner så mycket av er tid och energi i skolans värld!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: