Handbollslir och religionsfrihet

Det blev som vi hoppades – att HK Eskils juniorer tog hem segern i SM-gruppspelet för herrjuniorer i Ludvika . Tre raka vinster mot Lidingö, Ludvika och Karlstad. JSM spelas i fem steg – detta var det första. I varje steg sållas lag bort och när det kommer till det femte steget återstår åtta lag. Där har Eskil varit tidigare. För några år sedan spelade Eskil finalen mot GUIF:s juniorer i Sporthallen. Hallen var alldeles fullsatt och det blev ett rafflande spel. Anton satt på bänken men gick vid ett tillfälle in och räddade en straff. Jubel i hallen! Till slut vann GUIF. Hur trist det än var för grabbarna var det en demonstration på nationell nivå av den bredd och ambition som ungdomshandbollen har i Eskilstuna. Två eskilstunalag som gjorde upp om vilka som var bäst i landet. Not bad! Vi får se hur det blir när det nu först kommer till steg tre i december. Drömma går an, men man ska spela om det.

IMG_5354Gustav satt på bänken med sitt skadade knä. Anton gjorde succé och blev i första matchen utsedd till matchens lirare i Eskil.IMG_5352 Han gjorde verkligen bra ifrån sig. Det är ju inte ovästentligt hur det fungerar för den som har den sista positionen längst bak. Jag skulle inte vilja ställa mig där. Det skjuts hårt. Jättehårt! Har sett det på dom blåmärken Anton ibland kommer hem med.

På väg hem i bilen från Ludvika hörde vi om GUIF:s mindre lyckosamma start på serien.  Kan tänka mig att killarna längtat efter det allvar det innebär att seriespelet kommer igång och det är på ”riktigt” igen. Hur mycket man än träningsspelar så är det ändå ”bara” i väntan på att seriespelet ska komma igång. Nu är laget där, och nu gäller det för GUIF-arna att hitta sitt vinnande spel.

GUIF går för guld – på samma sätt som vi gör det i Världens Barn-kampanjen. Det är vår förhoppning att Världens barn-kampanjen i Eskilstuna ska kunna genomföra ett samarbete med GUIF kring hemmamatchen mot Hammarby den 4 oktober. Såväl GUIF som Världens Barn-kampanjen är en del av Eskilstunas skyltfönster ut mot övriga Sverige. När ska kommunen inse det?

Så till religionsfriheten!

Såg SVT:s debattprogram Agenda i går kväll. Såg Alia Khalifa som var där, klädd i sin niqab – hela kroppen täckt av kläder förutom en liten springa så ätt ögonen är synliga. Helt i svart – med svarta handskar. Eskilstuna-Kuruiren skriver om det på ledarplats idag och tycker i huvudsak att det är OK.

Alia har överklagat ett beslut om att hon inte får gå klädd i sin niqab i skolan där hon läser till barnskötare. Hon hänvisar till religionsfriheten. Håller med skolborgarrådet i Stockholm – Lotta Edholm – att religionsfriheten i sig inte kan rättfärdiga precis allt. Det finns också andra hänsyn för ett samhälle att ta. Jag tycker det är ett riktigt sätt att se på religionsfriheten.

Om man som Ali Khalifa framhärdar i att det här sättet att klä sig är alldeles nödvändigt för henne, kan hon inte förvänta sig att allt i det civila samhället är möjligt för henne. Jag måste erkänna att jag förmodligen skulle bli tämligen provocerad om jag vore pappa med ett barn på den dagisavdelning där Ali jobbade. Att varje gång jag möter henne, så är det enda jag ser ett par ögon. Jag utgår dessutom ifrån att hon inter tar en ”främmande” man i hand. Jag skulle inte vilja ha det så när jag möter en av dom som har hand om mitt barn en stor del av dagen – hur förstående jag än vill vara. 

En annan aspekt är den av att skapa en samhällsbild som mer signalerar slutenhet än öppnenhet. Ali och hennes medsystrar hävdar sin rätt i ett öppet samhälle att bidra till att skapa en känsla av slutenhet. Är det så vi vill ha det? Håller med om att detta är subjektiva känslor, men det är så jag tänker. Det kan sägas att ett samhälle inte ska lägga sig i hur jag klär mig, men när det kommer till det vi menar rör vid det som är samhällets grundvärderingar om öppenhet och offentlighet har vi anledning att vara tydliga i våra värderingar. Av det skälet har samhället förbjudit oss att gå omkring i så kallade rånarluvor. Det ska vara möjligt att identifiera mig utifrån min ansiktsbild.

Vore kul att se hur man på Vägverket – eller vad det heter – agerar mär man på en bild från en fartkamera kommer att få alltfler bilder med kvinnor – eller kanske påhittiga män – klädda i niqab. Inte kommer man så särskilt långt i att identifiera dessa bilder bara med hjälp av ett par ögon. Vet faktiskt inte om den kvinna som av religiösa skäl måste klä sig i niqba är tillåten av sin religion att köra bil? Lätt att bli fördomsfull i en fråga som denna – men vi har anledning att fundera över religionsfriheten när den används som argument för att sluta till omkring sig i stället för att skapa öppenhet och offentlighet. Religion mår aldrig bra av när den sluter till omkring sig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: