Reinfeldt och Humanisterna i armkrok?

Sedan många år tillbaka har det funnits en ordning för överläggningar mellan regeringen och företrädare för judendomen, kristendomen och islam i Sverige. Drivande i detta har varit Sveriges Kristna Råd (SKR). Regeringen har varit företrädd av statsministern och ytterligare några statsråd.

Sedan den borgerliga alliansregeringen tillträdde för tre år sedan har SKR gjort ett antal försök att få till en sådan överläggning.  Detta har visat sig helt omöjligt. Statsministerns kansli har meddelat att man inte har tid för detta.

Alltså – när företrädare för Sveriges alla kristna kyrkor och samfund, företrädare för en växande muslimsk befolkningsandel och förträdare för de judiska församlingarna i Sverige ber om att få möta statsminstern, så tycker han inte att detta är särskilt viktigt. Reinfeldt har viktigare saker för sig. Han är ju statsminister!

Ett antal frågor inställer sig! Hur tänker Reinfeldt om det som händer i kyrkor, moskeér och synagogor? Är det så perifert att det inte har någon betydelse för vad som händer i landet? Tänker Reinfeldt att tro och religion överhuvudtaget inte har något att bidra med till hans och regeringens analys av det som händer i Sverige och världen? Att inte någon av oss skulle kunna ha något att bidra med när det gäller att skapa ett gott samhälle att leva i för alla som bor i Sverige? Vad har Reinfeldt för rådgivare omkring sig? Finns där ingen med en mer utvecklad fingertoppskänsla än Reinfeldt själv?

SKR har stött på igen inför Sveriges EU-ordförandeskap. Det har helt enkelt varit brukligt att ordförandeskapet haft en överläggning med företrädare för europeiska kristna paraplyorganisationer. Inte heller detta har gått fram till den så hårt uppbokade  Reinfeldt. När allt håller på att bli alltför pinsamt, meddelar regeringen att EU-ministern Cecilia Malmström hastigt fått ett par timmar över. I morgon ska denna överläggning äga rum.

Är det så att Reinfeldt tycker att de religiösa visst får hållas, men håll er borta från det offentliga och glöm det där med att ni tror att ni har något att bidra med i politiken? Att tro och religion är något för det privata livet. Inte några att lyssna till! Inte några att förvänta sig något från!

Är det så Reinfeldt tänker så är det som taget ur Humanisternas argumentationshandbok. Jag hörde det senast i Göteborg på Bok- och Biblioteksmässan. Överste Humansiten själv – Christer Sturmark – var där och bedyrade sin respekt för religionerna – bara de håller sig i det privata. Samhället ska vara strikt sekulärt. Kyrkor och samfund, lika lite som muslimska och judiska organisationer, ska ha något inflytande över samhällets dagordning. Varför ska en statsminster lyssna till religösa företrädare?

Kanske är det så att Reinfeldt resonerar på gammalt klassiskt högermanér. Jag kommer ihåg hur Gösta Boman för många år sedan kom till en kyrka och där mötes av uppmaningar och teckningar som jag tror handlade om fred och frihet och rättvisa i världen, och hur ursinnig han blev på att kyrkan sysslade med det han tyckte inte var så särskilt väsentligt. Kyrkan borde ägna sig åt det som hör det inre livet till. Punkt – slut!

Ja, någonstans klämmer Reinfeldts sko. Måhända tänker han sig få tyst på kyrkor och samfund som tar ton i exempelvis flyktingdebatten eller frågan om de apatiska flyktingbarnen, genom att inte göra sig tillgänglig.  Som att vi skulle ge upp? Du tar fel Fredrik Reinfeldt – inte ens en statsminster kan få oss att ge upp det vi tänker om som en profetisk röst i samhället. Vi har berättelserna om hur envis och orädd en profet kan vara.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: