Ett sån´t himla liv – ett inpass ang. diskussionen i Missionskyrkan om vigsel av samkönade par

Den som vill – eller orkar – följa något av den debatt som pågår bakom kulisserna ang. beslutet i Svenska Missionskyrkans styrelse att skjuta frågan om vigsel av samkönade par till församlingarna för beslut, den kan ta en titt bland alla kommentarerna till missionsföreståndare Göran Zettergrens blogg.  Vanligtvis kan Göran räkna in några få kommentarer till sina veckovis skrivna bloggar. Mestadels små snälla och vänliga kommentarer och tillrop. Nu är det som om ”andarna” vaknat till liv å det vådligaste. När jag idag kollar av kommentarerna  finns där drygt 50 stycken. Förmodligen fortsätter det några dagar till.

Måste erkänna att jag mest blir orolig över den väldiga kraft som finns i den här frågan jämfört med den stiltje som gäller i många för oss mer avgörande frågor. Det är som om vi vore beredda att släppa allt det vi för övrigt är upptagna av för att ta oss an frågan om homosexualitet och vigsel av samkönade par. Som att det är om detta som sista striden står. Att detta skulle vara den fråga som splittrar Missionskyrkan. Vad säger detta i så fall om vad vi förstått av det som pågår omkring oss – nära och långt borta.

Jag kan inte annat än att bli sorgsen över våra perspektiv när jag igår hörde om de kristnas situation i Israel/Palestina. Hur vanmakten breder ut sig och hur rapporterna blir alltfler om hur de kristna i Jerusalem bespottas av ortodoxa judar och militanta bosättare. Här pågår en ren förföljelse av kristna. Nu har pressen mot de kristna lämnat det subtila – nu sker det inför öppen ridå. Målet är att utrota den minoritet av kristna som finns kvar i östra Jerualem och på Västbanken. Man är verkligen på god väg att lyckas.

När kristna i det heliga landet är på väg att helt raderas ut under trycket utifrån, håller vi på med att ta heder och ära av varandra. Har vi ändå inte tappat något av förståndet i detta?

Jag återkommer till min reflektion om hur teologiskt fattigt och ytligt meningsutbytet är. Som om det allra mest handlar om känslor för det ena och för det andra. Kanske säger det något om oss som kyrka och församlingar – att den teologiska reflektionen går på sparlåga. Inte bara i den här frågan utan om mycket. Vi ger oss sällan i kast med bibeltexterna i spännande samtal där vi låter våra försök till tolkning och förståelse brytas mot varandra. Vi tar oss inte längre den tiden. Vi har så mycket annat att avhandla. Jag menar att detta är något av en trovärdighetsfråga för oss som kyrka och troende. Det håller inte att säga att Bibeln är viktig för oss, men se´n inte ägna så mycket tid till att förstå dessa texter. Jag menar att vi inte kommer undan den svåra och utmanade frågan om hur vi förhåller oss till Bibelns texter. Tänker vi om en del texter att de inte längre är särskilt normerande för oss, så låt oss då säga hur vi tänker. Jag menar att det är så, att en stor del av texterna – inte minst i Gamla Terstamentet – inte har någon relevans för vår tid. Det kan ibland t.o.m vara nästan besvärande att bli påmind om dessa texter när det kommer till diskussioner om Bibelns auktoritet. Allt av det som står i Bibeln är inte lika viktigt. Det är inte rimligt att läsa Bibeln utan att försöka förstå den tid i vilken texterna kommit till. Jag inser det delikata i att förhålla sig till texterna på det här sättet, men jag menar att detta är vad vi alla faktikt redan gör. Våra fortsatta samtal om bl.a. vigsel av samkönade par måste ha med också den här dimensionen. Vi kan inte – utan att redovisa vår utgångspunkt – hävda ett antal texters totala relevans i vår tid medan vi gladeligen möstrar ut andra. Det är inte hedervärt.

Jag vet inte vad min roll blir i det fortsatta samtalet. Jag värjer mig dock mot att detta ska få uppta hela min tid. Jag ser det som att mycket annat är av en mer avgörande betydelse. Tänker dock beställa de två böcker som Svenska Kyrkan tagit fram inför kyrkomötets samtal och beslut i den här frågan. Jag tänker ändå försöka läsa på. Kanske skulle samtalet må väl av att vi alla tar tid på vår kammare för att såväl läsa Bibeln som hur teologer och andra i kyrkans historia förstått de texter som nu är aktuella. Har vi inte tid med det, så vet jag inte riktigt hur de fortsatta samtalen kommer att bli. Vad ska vi då samtala om?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: