En fråga om värderingarnas pris

För den som är intresserad av svensk politik är Almedalen i Visby den här veckan något av jordens medelpunkt. Det är där det sker. Det är där det sägs. Alla tycks vara där. Politiker och journalister. Dom som är där för att påverka – de s.k. lobbyisterna – och d0m som är föremålet för denna påverkan. Allt spetsas till utifrån att det är val om några månader. Nu är läge att positionera sig.

 I går brände Gudrun Schyman upp 100 000 kr för att illustrera skillnaden mellan mäns och kvinnors lönenivåer. I DN läser jag idag om hur detta gått som en nyhet över hela världen. Nog lyckades Schyman och Fi i sin ambition att lyfta frågan om kvinnors lönediskriminering. Kanske var det  rent av en billig reklamkampanj.

Det som kommer att dröja kvar i samtalet – långt efter det Almedalsveckan är över – det är Sven-Otto Littorins besked idag om att han med omedelbar verkan slutar som arbetsmarknadsminister. Det var ett känslomässigt framträdande i förmiddags då Littorin meddelade att nu är gränsen nådd för vad han är beredd att ställa upp på som offentlig person. Han exemplifierade med vad som hänt hans familj. Nu står han inte ut längre med att hängas ut på ett sätt där gränsen mellan personligt och privat är utsuddad. Det är inte svårt att känna sympati för hans beslut. Det är inte heller första gången vi som allmänhet kan ha anledning att fundera över vad det är för en sort politiker som till slut är dom som härdar ut i det som är vår tids mediaklimat. Vem är till slut beredd att betala priset? Vad innebär det för politiken att politiker blir så hårdhudade att de inte tycks påverkas av debatten omkring dom? Är det den typen av politiker vi vill ha? Tveksamt! Lite genant borde det vara att köpa dagens kvällstidningar och delta i det frosseri som just gjort att S-O Littorin nu väljer att avgå.

Idag har också centerpartisten Solveig Ternström meddelat att hon lämnar centerpartiet. Också hon har fått nog. Droppen var när riksdagens borgerliga majoritet för någon vecka sedan beslutade om att det är OK med fortsatt utbyggnad av kärnkraften. För Solveig Ternström var detta en så viktig fråga att hon ni väljer att lämna det parti hon företrätt i riksdagen. Hennes värderingar var viktigare än partilojaliteten.

Jag har stor sympati för såväl Littorin som Ternström som står upp för personliga värderingar på ett sådant sätt att de är beredda att ta konsekvenserna av sina värderignar. Hur många gånger har vi inte sett politker som tycks låna sig till i princip vad som helst bara man får ha sina positioner kvar. Som om värderingar vore en handelsvara som det går att köpslå med närmast hur som helst. Det är just detta köpslående av politik och värderingar som skapar distans till partipolitiken. Från att under många år varit medlem i ett parti är jag sedan ett antal år inte det längre. Jag står inte ut med det gap som är mellan retorik och verkliga beslut. Saker och ting kan bli sagda och lovade i en valrörelse. Så är inte valet mer än över, så får vi reda på att, nej nu är det andra förutsättningar som gäller, så vi får nog lov att tänka om. Lång näsa åt oss som trodde vi visste vad vi röstade på!

Nej, mer av det civilcurrage som Littorin och Ternström visat upp idag. Politiker som så tydligt demonstrerar att det finns gränser fär vad man är bereddda att ställa upp på. Att de politiska och personliga värderingarna inte är till salu. Att positioner inte får kosta vad som helst. Vi har mycket att lära av detta! Också vi som inte är politkiker eller finns i det partipolitiska sammanmhanget. Vi har anledning att fundera mer över våra värderingar och vad dessa ger för förutsättningar i livet. Att också vi har anledning att sätta ner foten. Att allt inte är möjligt. Att det finns gränser  för vad vi har anledning att ställa upp på. Även om detta har sitt pris.

En kommentar till En fråga om värderingarnas pris

  1. Kenneth skriver:

    Själva FI begriper jag mig inte på:
    11 personer i styrelsen, 10 kvinnor
    samt en man.
    Sveriges mest ojämställda parti som
    har som affärside att kämpa för jämställdhet
    och feminism…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: