Att vilja eller inte vilja i politiken

I torsdags kväll genomförde vi den debatt som frikyrkoförsamlingarna i Eskilstuna inbjudit till i S:t Eskilskyrkan. Tycker själv att det blev ett späntstigt samtal som bl.a. uppskattades av åtmindstone några i politikerpanelen. Någon tyckte jag som utfrågare var för ”giftig” i mina kommentarer – ska inte säga vem. Tar det närmast som ett erkännande för det som åtmindstone var min ambition med kvällen. Inte en debatt i en lång rad av debatter.

De uppskattande orden jag fick för hur vi genomförde utfrågningen handlade om att vi lyckades komma under ytan på dessa politkerproffs. Jag fick efter debatten en längre utläggning av en av de medverkande politkerna om politikens bakomkulisserna-spel, där mycket av det som sker just är ett spel – inte minst i valrörelsetider. Att politiken mer och mer har kommit att bli en marknadsföringsfråga. Hur man menar sig kunna den andres argument och tänk varför den politiska debatten blir mer av ett spel. Dessa politikens företrädare går från debatt till debatt och möter varandra i än den ena än den andra frågan. Jag kan förstå att det inte alla gånger är så enkelt att känna sig ”taggad” i alla möten. Det blir lite tjatigt när man hör samma argument upprepas gång på gång.

Jag tycker vi i torsdags kväll fick medhåll av politikerna om det som var vår utgångpunkt att Eskilstuna inte är en stad för alla. Alldeles för många blir efter på vägen. Alldeles för många får inte del av kommunens välfärd. Det är som om vi inte inser att vår välfärd ”betalas” av dom som skulle behöva mer av samhällets stöd, men det menar vi oss inte ha råd med. Jag tycker det är närmast stötande när skatterna sänks samtidigt som vi har stora brister i vår välfärd.

Jag fortsatte i torsdags kväll mitt ”korståg” mot användandet av uttrycket ”utanförskap”. Jag kan ine förstå hur politiker med ansvar för hela samhället så flitigt använder sig av ett begrepp som utanförskap. Inte bara arbetslös – också i utanförskap. Inte bara långtidssjukskriven – också i utanförskap. Inte bara missbrukare – också i utanförskap. Varför dubbelt utpekad? Lite överraksad blev jag över moderaternas företrädare som menade att detta hade han inte tänkt på. Hmmm!

En stor del av samtalet kom at handla om missbruksvården. Här satte vi in den stora stöten. Vi fick exempel berättat för oss om människior som inte vågar sluta supa därför att man inte kommer intill missbruksvården. Fastän man vill sluta supa. Kommunfullmäktiges ordförande Hans Ekström (S) försökte få oss att förstå det nästintill omöjliga i att få professionella kolosser som kommun och landsting att komma överens. Som om politkerna skulle vara utan inflytande. Det är ett högt spel som spelas där människor går under i sitt missbruk samtidigt som landstingets och kommunens företrädare för det som närmast liknar ett lågintensivt krig med varandra. Detta är inte värdigt ett modernt samhälle!

Om det är något jag hoppas på att politikerna tar med sig från torsdagskvällens samtal, så är det den otålighet som fanns bland oss som var på plats över att det går så långsamt i flera politiska processer. Vi vill se en snabbare utveckling i flera avseenden. Snabbare förändringar. Läser i dagens Eskilstuna-Kuriren hur människor funderar på att flytta från Eskilstuna därför att man tycker att utvecklingen släpar efter. Oroande signaler.

Så till diskussionerna mellan Israel och Palestina. Det har varit märkvärdigt tyst om de förhandlingar som nu pågår mellan Israel och den palestinska myndigheten. Kanske är det så att det är ett hälsotecken. Att parterna inte läcker särskilt mycket därför att man är inne i känsliga förhandlingar. Låt oss hoppas att det är så!

Jag vet ändå inte vad jag ska tro, när jag idag läser ett TT-telegram som berättar hur den israeliske utrikesministern Lieberman säger att hans parti komemr att stoppa alla försök att förlänga Israels byggstopp i sina bosättningar. Det byggstopp som löper ut om ett par veckor. Liberman låter också hälsa att alla som tror på en fredsuppgörelse inom ett år är närmast knäppskallar. Får Liberman bestämma kommer inget att hända – inte ens på en generation. Det är så han uttrycker sig.

Ja, vad ska man tänka? Hur  blir det när politiker inte vill? När politiker inte vågar? När politiker håller fast i särintresen så att knogarna vitnar.  Ja, hur blir det då? Ja, inte blir det någon fredsöverenskommelse mellan Israel och Palestina. Hur det blir med missbruksvården i Eskilastuna återstår att se.

Den 21 september åker vi iväg en grupp på femton eskulstunabor till Israel och Palestina. Programmet är snart spikat, och vi kommer att möta en lång rad människlor och organisationer som på olika sätt ska hjälpa oss till en bild av vad som händer i området. Vi är också där just den dag då detta byggstopp löper ut den 26 september. Ska bli spännande att på plats följa vad som händer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: