Israel vs. Israel

Den som gjort en resa har inte bara något att berätta. Den som har rest har framför allt ett ”arbete” framför sig att sortera intryck, tankar och upplevelser. Det är så jag tänker efter en veckas resa i Israel och Palestina. Den här gången har jag dessuton fungerat som resepedagog för en grupp på femton personer. Det har varit spännande att resa med ett gäng som varit så nyfikna och verkligen hängt på i alla våra möten med människor. Jag vet att det är lätt att lägga av när intrycken blir för många och cirklarna helt rubbats ur sina lägen. Som om det rinner över och det inte spelar nå´n roll vad det är för information det handlar om.

Under en vecka har vi rest runt i Galilleen och gjort vad vi kunnat för att ”blåsa liv i ” evangeliernas berättelser om Jesus bergspredikan och om hur Jesus förvandlade fem bröd och två fiskar så att det mättade flera tusen människor. Vi satt vid Genesarets sjöstrand och läste berättelsen om hur Jesus kallade sina lärjungar. Vi såg ut över vattnet och försökte göra oss en föreställning om hur det var då Simon Petrus och de andra drog in all den fisk de fått då Jesus bad dom om att kasta ut näten på andra sidan. Vi har varit överens om att det just är i Gallilleen som det är någolunda möjligt att  tänka sig ett natursceneri som det skulle kunna ha varit på Jesu tid. Det är betydligt svårare när man kommer till Betlehem eller Jerusalem.

Just under vår vecka upphörde det byggstopp som Israels regering beslöt om för tio månader sedan. Samtidigt pågick de fredsförhandlingar som bl.a. USA dragit igång. Intrycket är att USA närmast tvingat parterna till samtalsbordet. Vi var lite spända på vad som skulle hända dagen då byggstoppet upphörde. Vi hörde om hur bosättarna förberedde sig för att dra igång en jättelik demonstration om byggstoppet hade förlängts. Nu blev det inte så. Istället började man blanda sin cement och beställa fram lyftkranar och annat som man behövde för att fortsätta sitt byggande. När jag hörde om hur premiärminister Netanyahu samtidigt bad palestiniernas att fortsätta fredssamtalen med en god vilja, så illustrerar detta hur israelerna ser på de pågående samtalen. Varför ska palestinierna sitta kvar vid bordet samtidigt som israeliska bosättare fortsätter att gröpa ur det lilla som återstår av palestinsk mark? Snart finnas inget mer att förhandla om. Jag har skrivit det förrut och jag upprepar det igen, att jag misstror den israeliska regeringens vilja att uppnå något som kan stavas fred. Israelerna tycks inte beredda att ge upp något av det de tagit för sig av land där nu bosättningar är uppförda. Efter vår vecka i Israel och Palestina är jag beredd att säga att just bosättningarna är det i särklass största problemet. Intrycket är att bosättarrörelsen närmast kör över den israeliska regeringen.  Netanyahu verkar inte vara beredd att sätta hårt mot hårt. Det som pågår runt bosättarrrörelsen är bitvis rent kriminellt. Under veckan vi var på plats hörde vi om hur en privat vaktstyrka knuten till bosättarrörelsen sköt ihjäl en palestinier i Silwan i östra Jerusalem. Mannen lämnades att dö en tidig morgon. Polisen fick tag i de som utfört dådet, men männen lämnades strax efter som fria män. Hur kan man tänka annat om detta än att bosättarrörelsen agerar vid sidan av lagen? Polisen och militären spelar mest med i detta smutsiga spel där mark är viktigare är fred. Mark till varje pris – och bosättarna skyr verkligen inga medel när det gäller att tillskansa sig mer av mark. Polisen ser till att skydda de bosättare som tvingar ut palestinier från sina hus för att bosättarna själva ska  flytta in där. Vi hörde om många sådana exempel och detta är vad som just nu pågår i Jerusalem. Här finns ingen nåd och barmhärtighet. Dessa bosättare behandlar palestiner som vore de djur som det går an att hunsa med hur som helst. Det är så provocerande att se att man blir alldeles galen. Så ska vi tro att Israel är en civiliserad stat på samma sätt som det vi tänker om vad som kännetecknar ett civilicerat samhälle där bl.a. alla är lika inför lagen.

Någon vi mötte summerade läget och beskrev det som ”för mycket rädsla, för lite hopp och för stora förödmjukelser”. Någon annan förmedlade röster från det israelitiska samhället där man vädjade: ”hjälp oss att hjälpa oss från oss själva”. Jag har tidigare beskrivit det som att det israelitiska samhället – åtmindstone det politiska etablisemanget – lider av en typ av självskadebeteende. Israel ligger i strid med sig självt. Ideal i det jusiska samhälet går förlorade i krig som Israel närmast för mot sig själv. Alldeles för lite hör vi om vad konflikten gör med Israel självt. Vi hör för lite om vad occupatuionen gör med den som occuperar. Det är verkligen en demoraliserande process som pågår. Vi hörde flera gånger om den dehumanisering som pågår – inte bara i relation till palestinier som hamnar i underläge av occupationen, utan också en dehumanisering av unga killar och tjejer i armén.

När vi en kväll mötte en representant för organisationen ”Parents Circle” – en organisation av såväl palestiner som judar som förlorat anhöriga i konflikten – hörde vi om den båt som var på väg till Gaza med flera israeliska medborgare. Bl.a den man från Parents Circkle vi egentligen skulle träffat. Jag tänker om den båten som ett desperat försök att utifrån nå´n typ av innifrån-perspektiv söka påverka opinionen. Det vi nu vet är att båten förts till annan hamn och det hela tycks redan har fallit i glömska. Sanningen är att många i Israel inte bryr sig om occupationen av palestinska områden. Man bryr sig inte om muren. För många är detta en ickefråga. Det är svårt att förstå hur det kan vara så i ett litet land där konflikten bara ligger mindre än tio mil bort. Om det är något många israeler lärt sig är konsten att inget se och inget höra. Så lever man livets glada dagar i Tel Aviv och Haifa. Kanske är det så försvarsmekanismer uppstår. Kanske är det så som occupanten gör för att överleva sin egen occupation. Gud vet?

2 kommentarer till Israel vs. Israel

  1. Steve skriver:

    Otroligt intressant att läsa vad du själv upplevt under resan. Och otroligt att det kan fortsätta, tydligen hur länge som helst. Synd att Israels självskadebeteende går ut över så många andra.

  2. branderudanders skriver:

    Du skriver: ” Under en vecka har vi rest runt i Galilleen och gjort vad vi kunnat för att ”blåsa liv i ” evangeliernas berättelser om Jesus bergspredikan ”

    [Att skilja åt,] Det är viktigt att veta att den historiska första århundradets Ribi [det var hans titel] Yehoshua – Messias – från Nasaret var en människa som undervisade sina efterföljare att hålla direktiven i Torah [”Moseböckerna”] – Skaparens eviga och alltid gällande Instruktionsmanual för mänskligheten. Han var ingen ”inkarnerad människo-gud”. Belägg på Netzarims hemsida: http://www.netzarim.co.il

    Ribi Yehoshua förespråkade alltså Torah och stod således för det som står skrivet i Torah att Skaparen har förespråkat Israel till att vara ett land som ska bebos av människor som gör sitt bästa att praktisera direktiven i Torah.. Såsom www (punkt) palwatch (punkt) org bevisar sprider ’Palestinska’ myndighet terrorism i både media och skolböcker, och det är således direkt emot Skaparens syfte att dessa ska få en egen stat i Israel. ’Bosättare’?? Det är inget hinder för fred att Torah-observanta personer bosätter sig i de områden som Skaparen befallt i Torah att de ska bosätta sig i.

    Att följa Messias undervisning – leder en in i att observera direktiven i Torah – och leder en in i en levande och riktig relation med Fadern, vilket är väldigt meningsfullt!!!

    Anders Branderud

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: