När en del i ”kroppen” lider, så lider hela ”kroppen”

I går eftermiddag genomfördes demonstrationen mot våldet i Irak och till stöd för de kristna i Irak. Det är förfärliga rapporter som kommer mest varje dag från Irak. Rapporterna berättar om en närmast systematisk utrotning av de kristna. Hörde igår om hur man brutit sig in hos en kristen man och skjutit honom. När handläggare på Migrationsverket ber de man skickar tillbaka till Irak att ligga lågt med sin tro för att inte provocera till attacker, så är det så okunnigt att det är närmast genant. Hur ska någon kunna leva annonymt, när namnet man bär i sig självt ofta signalerar att man är kristen? I ID-handlingarna finns dessutom en markering av vilken religion man tillhör. När man ber dessa utvisade kristna att ligga lågt med sin tro, så är det dessutom ett sätt att säga att sök inte skydd eller stöd hos andra kristna. Håll dig för dig själv! Detta är att begära något helt orimligt.

Tidningarna uppskattar att vi var ca 300 personer som deltog i gårdagens demonstration. Jag tror vi var flera. Vi fyllde nästan Klosters kyrka där vi avslutade demonstrationen i en förbönssamling. Då måste vi ha varit mer än 300 personer. Jag hörde igår också om hur kristna irakier var samlade på fyra platser i Eskilstuna för att sörja anhöriga som dödades i samband med attacken i den stora katolska kyrkan i Bagdad förra söndagen. Då dödades ca 50 personer. Långt flera skadades. Läser i tidningen Dagen idag om hur flera av dessa idag transporteras till Frankrike för vård.

Tidningen Folket skriver om demonstrationen här. För Eskilstuna-Kuriren var det inte viktigare än att nyheten redan är borttagen från webb-upplagan.

Hörde igår också om hur ett plan med utvisade irakier vände tillbaka till Sverige. Är detta ett tecken på att svenska myndigheter nu omprövat sin praxis? Eller vad  var det som hände? Hur mycket ska ytterligare behöva ske innan Migrationsverket inser att det inte är möjligt att skicka tillbaka kristna irakier tillbaka hem till Irak? Hur många till behöver dö för att Migrationsverket ska förstå att läget är helt ohållbart? Frågan är snarast hur vi förbereder oss på att fler kristna kommer till Sverige och här söker om uppehållstillstånd. I talen som hölls i samband med demonstrationen blev det tydligt utsagt att det inte finns någon trygg vrå i Irak för de kristna. Det är ju närmast det som Migrationsverket och Tobias Billström hoppats på. Nu är det inte så! Den som vill skydda sig och sin familj kan inte göra annat än att fly ut ut landet.

Nu är det skarpt läge! Jag  tänker att nu gäller Paulus ord om att ”lider en kroppsdel, så lider också alla de andra”. När de kristna är på gång att helt utplånas i Irak är detta en fråga för hela kyrkan. Detta är inte längre en fråga bara för de kristna från Irak som befinner sig här i Sverige och har sina vänner och anhöriga kvar i Irak. Detta gäller hela kristenheten. Då behöver vi ”tagga till” på ett annat sätt än vad vi hitintills gjort. Ska göra ett försök att bjuda in någon från den keldanska församlingen till gudstjänsten i S:t Eskilskyrkan på söndag. Vi behöver göra det som händer kristna bröder och systrar i Irak till en fråga ända in i vårt gudstjänstliv. Vi behöver göra det på ett helt annat sätt än den loja inställning som Tobias Billström presenterade i en radiointervjuv för några veckor sedan, då han ytterst frankt deklarerade att inte har Sverige någon anledning att hålla koll på vad som händer de som utvisas och lämnas därhän då man kommer till Bagdads flygplats. Inte behöver Sverige bry sig!

I samband med avslutningen av demonstrationen igår ledde jag en förbön. Bönen jag bad var denna:

”Herre, du kallar oss att göra vår röst hörd när rätt och rättfärdighet sätts på undantag, När människor förföljs för sin tros skull. När mänskligt liv devalveras som vore det inget värt. Du kallar oss att stå upp för var och en som förföljs. För var och en som hotas och trakasseras. När andra vänder sig bort kallar du oss att se. När andra ger upp eller drar sig undan så kallar du oss att stå kvar. När andra så fort glömmer så kallar du oss att komma ihåg.

 Herre, nu är vi där som du i ditt ord talar om som att när en del av kroppen lider, så lider hela kroppen. Herre vi är här nu för att också vi lider med den del av din kropp som utgörs av Iraks kristna. Vi ber för alla dom som drabbats av detta förskräckliga våld. För alla dom som sörjer över anhöriga som dödats. Vi ber för präster som ställt upp för sitt församlingsfolk och som dödats för detta. Vi ber för präster och andra som fortsatt står upp för en annan. Herre, välsigna deras mod!  Herre, förbarma dig över din kyrka i Irak! Vi ber om ditt beskydd över varje församling – för var och en som söker sig till kyrkor och gudstjänster.

Vi ber Herre om en strimma av ljus in i det mörker som nu råder i Irak. Vi ber om god vilja hos alla dom som bestämmer för att skapa ett land där alla kan känna sig trygga. Herre, förbarma dig! Herre, förbarma dig!

 När livet är som levde vi i den mörkaste av dalar, så  hjälp oss Herre att inte glömma ditt löfte till oss att inte lämna oss. Herre, låt vårt land för den som tagit sin tillflykt hit få vara som det lugna vatten som psalmisten talar om.  Kom med en insikt till oss alla om att dela det som är vår välfärd med en annan.  Låt oss förstå att detta är vad du vill!

 Vi ber om en annan ordning – om andra principer – för alla dom kristna från Irak vars ansökan om uppehållstillstånd nu granskas. Alla dom för vilket det inte är ett alternativ att återvända till Irak. Herre, hör oss när vi ber och ropar! Herre förbarma dig! Förbarma dig över oss alla! Amen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: