World Scout Jamboree – med kungen på den irländska puben

Det blev till en väldigt speciell kväll. På många sätt en speciell kväll. Kvällen hade vi vikt för en avslutning för vårt Camp in Camp-team. Vi hamnade på den irländska puben och åt en god middag. Jag vet inte vad det var vi trakterades, men det var misstänkt likt kalopps. Kul att få samla gänget en sista gång. Vi blev presenterade under folkets jubel. Det har varit just mycket jubel då vi mött människor och de har förtstått vad vi jobbat med under Jamboreen. Har man inte själv varit med så har man hört från någon annan om det vi gjort.

Så helt plötsligt – där på den irländska puben – klev så självaste kungen in med följe. Visste att han var tillbaka på Jamboreen med den Scout Foundation han är hedersordförande i. Det blev ett väldigt tryck därinne på puben. Alldeles tydligt att puben var förberedd på vad som skulle komma. Det dansades och sjöngs. Kungen såg ut att trivas. Det var verkligen tryck på det i dessa traditionella irländska sånger. Tryck var det också runt tältet där vi höll till. Tydligt att det hade spridit sig vad som pågick.

Så hart vi vandrat hemåt i nattmörkret. Jamboreeområdet blir verkligen på ett annat sätt när belysningen gör sitt. Det stora utsiktstornet får formen av ett fyrtorn. Gårt man bort asig i mörkret kan man alltid ta sikte på det upplysta tornet för att hitta. Härlig stämning bland alla de tusentals ungdomar som idkar nattliv. Lite vemodigt kan man tänka. I morgon lördag avslutas den 22 World Scout Jamboree med en sista kväll på Arenan. En del kontingenter tänker tydligen resa hemåt direkt efter att detta jättelika lägerbål är slut.

World Scout Jamboree – ett bubblande festivalhav

Så känns det som dagen efter. Dagen efter den stora urladdningen – Cultural Ferstival Day. Det blev till en dag då hela Jamboreen var som ett bubblande hav.

Dagen startade med att vi tog emot alla de 8 000 scouter som funnits ute på de 80 lägren i Camp in Camp-projektet. Bussar, bussar och återigen bussar.  Det tog oss drygt två timmar att lotsa in mer än 100 bussar. T.o.m en del busscahufförer tyckte att det var häftigt. Bussarna stod tätt intill varandra. Alla de 8 000 scouterna minglade runt på Jamboree-området. Vi hade lite oroat oss för hur det skulle bli när alla dessa skulle resa härifrån och efter den stora showen på kvällen hitta sina bussar. Så långt jag vet avlöpte allt väl. En timma efter det att showen var slut hade nästan alla bussar lämnat Jamboreeområdet. Jag hade själv uppgiften att finnas till hands ifall några scouter blev efter. Vi var tillfredsställda när vi blev stående där sysslolösa.

Jamboreens Cultural Festival Day innebar att  de olika länderna verkligen bjöd till för att presentera sig. Här kunde man dansa, äta, sjunga mm. Träffade på en svensk grupp som höll på att ordna med ett luciatåg. Luciatåget skulle sluta vid den midsommarstång man byggt upp. Där skulle man dansa runt midsommarstången. Vad gör man inte för att få med så mycket som möjligt av svensk tradition.

Bibbie letade upp den grupp indier hon haft att göra med i samband med att gruppen skulle ut på ett lägerdygn för några dagar sedan. Det blev ett härligt återseende.

Den stora uppgiften för vårt projekt under dagen var att leverera mat till de 8 000 besökarna. Jag hörde radiotrafiken om hur man försökte lösa alla önskemålen om speciell kost. Jag tror man till sista lyckades med detta.

Fram mot kvällen drog de tre karnevalstågen igång – från tre olika håll på Jamboreen. Det blev som om en lavaström vällde fram genom området. Vi lär ha varit nästan 49 000 personer under dagen. Många hade klätt upp sig – eller klätt ut sig. Det var spännande att se hur de här tre karnevalstågen drog sig ner mot Arenaområdet och hur den ”grytan” fylldes upp av nästan 50 000 personer. Utöver detta väldiga folkhav kunde man se flaggor från all världens hörn. Det blir i ett sammanhang som detta så tydligt hur scoutrörelsen är en rörelse som finns utöver hela världen. Det är inte oviktigt vad som händer på en Jamboree som denna, då det bidrar till att påverka scoutarbetet över hela världen. Låter lite storvulet, men jag tror faktiskt att det är så. Ideér och metoder hämtas hem och vidareutvecklas i sin lokala kontext.

Kvällens stora fest bestod bl.a. i medverkan från de svenska artisterna Timbuktu och Hoffmaestro. Detta bidrog till att göra Arenaområdet till ett gungande hav. Kristianstadsbladet skriver om det här. Tydligt att många gillade vad man hörde. Det blev lite av allsångskväll när Timbuktu gjorde sin kanske mest berömda låt ”Alla vill till himlen men ingen vill dö”. Kristianstadsbladet tror att detta var den största konserten i Skåne ever.

Medan vi väntade på att scenprogrammet skulle börja kom 10 glidflygare av något slag farande ner genom luften – över huvudena på oss – och landade strax intill scenen. Det var onekligen spektakulärt. En kul grej!

När scenprogrammet var över och alla gått hem till sitt fortatte festandet på Jamboreen. Somliga kan inte ha fått så särskilt mycket sömn denna natt. Känns nästan lite skönt att det kommit lite regn nu på morgonen. Men härligt att vi fick så oerhört fina dagar under vårt Camp in Camp-projekt. Så härligt!

Nu går Jamboreen mot sitt slut. På söndag sker den officiella avslutningen. Vi åker hem i morgon. Det är inte utan att vi känner oss lite slitna. Värmen har gjort sitt. Det har också varit mycket arbete. Långa och intesiva dagar. Men det har varit så kul. Fantastiskt att få vara med om en upplevelse som detta. Lite som att ha varit med på ett OS. Ett arrangemang som inte återkommer mer än vart fjärde år och utlokaliserat till olika delar av världen. Det lär dröja många år innan det blir en ny Jamboree i Sverige. Men möjligheten att åka på ett scoutläger är inte långt borta. SMU planerar för ett stort riksscoutläger 2013, så  för den som suktar efter att åka på ett storläger så finns den möjligheten. Det lägret kommer att lokaliseras till en plats utanför Alingsås.

Nu ska vi ägna den här dagen åt att sammanfatta vårt projekt Camp in Camp. Vi ska in till Åhus för att äta glass med Camp in Camp-gånget. Och så ska vi packa. I morgon förmiddag åker vi hem – till nå´n typ av vardag. Under några dagar ska vi i Eskilstuna ta emot ett 20-tal islänningar som varit här på Jamborren i det som kallas Home hospitality. Under tre dagar ska islänningarna få möta ett lokalt scoutarbete och bo hemma hos familjer.

Det är inte utan att det ska bli skönt att komma hem. Spännande har det varit och mycket har jag med mig hem från de här två veckorna. Lite imponerad över mig själv att ha klarat två veckor på luftmadrass…men framför allt annat att imponeras och glädjas över! Såååååååååååååååååå mycket!

Worl Scout Jamboree – inte säkert att en britt längre är en britt.

En typ av lugnet före stormen. Så har det varit idag. Förmiddagen idag har varit helt annorlunda än det som gällt tre dagar tillbaka. Idag har vi inte sänt ut några scouter. Det vi gjort är att ta emot de 6 000 som kommit hem i den sista gruppen. På förmiddagen fick vi i vårt office-tält besök av en ledarna i den amerikanska kontingenten som just kommit tillbaka från ett läger och som höll ett litet tal där han prisade vad dom just varit med om. Detta var det bästa dom hitintills varit med om under Jamboreen. Ska också säga att vi haft besök där man klagat lika högljutt. Vi har också haft kontingentledare som besökt vårt tält för att informera sig om hur vi byggt upp vår organisation. Uppmuntrande att få denna credit för den grupp som slitit med förberedelserna i ca tre år. Själv kom jag in i detta sent i våras. Förhoppningsvis kommer Camp in Camp att vara en inspiration för de svenska kårer som haft så många utländska patruller på besök.

F.ö. händer mycket på Jamboree-området. Överallt kan man se scouter som byter märken och kläder med varandra. Har förstått att detta är kul grej scouter emellan. Det är som om det uppstår hela marknader där saker och ting fimnner nya ägare. Allt utan att en krona är i omlopp. Grejen är just att man byter. Ju längre Jamboreen fortgår, så är det inte säkert att den man möter med brittiska kläder verkligen är en britt, eller den som går med en brasiliansk halsduk verkligen kommer från Brasilien.

Jamboreen är på ett sätt ett jättelikt realtionsdrama. Under knappt två veckor kommer 39 000 personer samman som inte har valt varandra. Vi lever nära inpå varandra. Patruller skapas. Patrulledare utses. Internationella volontärer fördelas i grupper och förutsätts hjälpa till med allt från smått till stort. Planning teamare möts för att genomföra det man planerat i åratal och det bli skarpt läge där inte allt blir som man tänkt det. Vi bor i tält och hör allt som händer omkring oss. Det är klart att allt inte blir så bra. Det gnisslar än här än där. Jag vet att de olika kontingenterna har mycket att stå i. Det kan gärna inte bli på något annat sätt. Trösten är måhända att vi lär oss något också av detta. Hörde idag om at britterna har med sig en egen liten grupp av psykologer som ska hjälpa till när det trasslar till sig. Det borde kanske en del andra kontingenter också tänkt på…

Under eftermiddagen har vi haft en genomgång av morgondagens Cultural Ferstival Day. Det är då vi ska ta emot de ca 8 000 scouter som på ett 80-tal läger varit värdar för internationella patruller. Mycket praktiskt som ska till för att få det att fungera när ett hundratal bussar rullar in på Jamboreen i morgon förmiddag. Som en del av Festivaldagen kommer vi att vara med om ett jättelikt fika. Kanske det största ever. För ändamålet har man beställt 45 000 kanelbullar av ett lokalt bageri. Som dom måste ha bakat. Upplägget av fikat innebär att alla på lägret har tre olika armband. Det gäller att hitta två andra kompisar med andra band och så gå iväg för att få sitt fikapaket. Vi hoppas att det ska fungera och nya relationer skapas.

I kväll har vi varit på en träff med SMU-scouter. Kul att möta andra och förstå att vi är några hundra SMU-are här på Jamboreen. Många var där och jag vet att alla ändå inter dök upp. I samlingen deltog en grupp scouter från vår systerkyrka i Kongo Kinshasa. Bibbie fick lite improviserat agera tolk när de framförde sin hälsning. Med i SMU-gånget fanns också scouter från Equador.

F.ö ser jag att mitt blogginlägg om kungens besök på lägrert uppmärksammats av ”The Royal Forum” som lagt upp en länk till min blogg.  Verkar vara en webbsida som håller koll på vad som händer världens kungligheter. Visste inte att något sådant fanns.

Nu lägrar sig snart mörkret över Jamboree-området. Det är som en ny Jamboree uppstår i skenet av en massa strplkastare. Som en stad som uppstår i skenet av neonljus. Verkar inte vara förrän frampå natttimmarna som det lägrar sig nå´n typ av stillhet över detta jättelika lägerområde.

World Scout Jambgoree – ”Du gamla du fria” på arabiska

Det började som en dimmig morgon. En nästan trolsk start på dagen. Morgnarna är den stillsammaste tiden på Jamboreen. Vanligtsvis ligger det som en ganska häftig ljudmatta över hela Jamboreeområdet. Ett uttryck för att det pågår så mycket på så många platser. Hörde av nå´n svensk att det är så härligt att så många vill prata med så många andra. Att det uppstår spännande möten överallt. Här finns ett intresse att veta vem den andre är.

I går letade jag upp den grupp från – jag tror det var – Saudie Arabien som inte långt från vårt tält övade med sin blåsorkester. Gång på gång har vi hört hur dom övat på ”Du gamla du fria”. Jagt tror inte att dom nå´n gångt kommit till slutet på denna den svenska nationalsången. Dom tar i för allt vad dom orkar. Han som spelar på bastrumman slår som om han skulle pröva hur mycket den trumman klarar. Så att dom nu i kväll hade nå´n typ av uppställnuing utanför våra matttält. Fullt ös från första takten till den sista.

Dagen idag har varit vår tredje dag i Camp in Camp-projektet. Idag har vi skickat ut  de sista 6 000 scouter av de 3 x 6 000 som ingår i projektet. Dessförinnan – tidigare på morgonen – skickade vi ut ca 2 500 på dagens Hike in Camp. Nu har vi upprepat den här precceduren tre dagar i rad och det är uppenbart att nu har vi trimmat in organisationen så att det idag gick förhållandevis smidigt. Kul att få vara med och och bidra till att alla dessa internationella scouter får en annan typ av lägerupplevelse än den dom bestås med på själva Jamboree-området. Också idag har vi fått så oerhört många goda berättelser om vad man varit med om.

Under eftermiddagen kom B ibbie och jag iväg tillsamans med Hugo Strandberg till ett av dessa 80-tal läger som ingår i Camp in Camp. Vi letade oss fram till ett litet läger med bl.a. SMU-are från Enköping i trakten av Brösarps kullar på vackra Österlen. Det var ett läger med de enklaste av enkla förutsättningar. Tjusigt förlagt på en kulle med en vidunderlig utsikt över havet. Problemet var väl att det var för långt till havet fört att kunna bada. Vi såg hur de svenska scouterna göt figurer i tenn och fick till de merst otroliga saker genom tovning. Kul att se hur de små SMU-scouterna slog sig samman med italienare och andra. Nå´n av dessa småsacouter hade lärt sig så mycket italienska att han kunde säga att han inte kunde tala italienska. Lägerledningen berättade om hur man ordnade lägerbål där det ingick ett luciatåg. De internationella scouter som varit med här har mycket att ta med sig hem.

I morgon ska vi ta emot den grupp vi sände ut idag. Redan nu känns det som att vi somnar i kväll med ett leende på läpparna. Det känns gott i hjärtat att vi med det vi gjort bidragit till att skapa en typ av annorlunda upplevelser under denna svenska variant av World Scout Jamboree. I morgon ska vi förbereda oss för att ta emot de ca 8 000 scouter som varit våra samarbetspartners. På torsdag bussas alla dessa in till Jamboreen. Vi ska förbereda deras ankomst så att dagen här blir till en stor upplevelse för alla dessa. På kvällen blir det stor fest med alla de 45 000 personer som då finns här. Fick idag veta vad det är för svenska artister som ska vara med, men det får vara en liten hemlighet till på torsdag kväll. Också detta ska bli kul. Också detta en nästan overklig upplevelse. Inser hur svårt det är att berätta om det vi är med om. Svårt att återge vad det är som händer och hur mycket det tar tag i vår känsla. Jag gör i alla fall ett försök.

World Scout Jamboree – ”Simply fantastic!”

Den där tänkta fikafesten igår kväll blev inte så mycket med. Vi blev totalt upptagna av att få fatt i en bunt patruller som varit ute på Hike in Camp. Det blev strul med logistiken. En del patruller gick vilse. En del av bussarna missade var dom skulle hämta scouter. Det var än det ena, än det andra. Lite nervöst var det ett tag. Vi ville ju ogärna sluta dagen med att veta att vi hade ett antal patruller ute i den skånska skogen. Ca kl.23.00 kom den sista bussen in till Jamboreen. Då hade vi ordnat så att matsalen kunde servera lite mat. Det blev ett ”roddande” utan like. Kom i säng nå´n gång efter midnatt.

Idag är det andra dagen i vårt Camp in Camp-projekt. Idag har det gått mycket smidigare. Nu har vi nya 6 000 scouter ute på läger i Skåne och södra Småland. Vi hade bra flyt på det idag. Trots det visar det sig att intew alla kom iväg. Utifrån erfarenheter från andra Jamborees har det överbokats för att få fullt. Nu visar det sig att vårt projekt är så populärt att även överbokningarna kommer med. Det är då vi får problem. Nu jobbas det redan febrilt på att lösa detta till i morgon. Vi får se hur det går.

Just nu så kommer bussarna tillbaka med de 6 000 vi skussade ut igår. Det är verkligen en fullkomlig flodvåg av bussar som landar utefter Jamboreens infartsväg. Jag har hunnit prata med en del patruller. Många är trötta men sååååååååå lyckliga. När jag frågade en tjej om hur det varit så fick jag svaret ”Simply fantastic!”. Hon knöt an till det som Jamboreens tema ”Simply scouting*!”.  Alla har så oerhört mycket gott att säga om sitt dygn ute i det som är mer av ett vanligt scoutläger. Har hört om en grupp egyptier som blev som helt vilda när dom kom ut till sitt läger och fick leka på flottar ute på en sjö. Jag har mött dom som fått paddla kanot för första gången. Några har gjort söljor av älghord. Andra har slöjdat smörkvivar. Många berättar om lägerbål och bad i kalla sjöar. Några har fått pröva på svenska traditioner och bl.a. gjort julgranskarameller. Kul att se! Vi ser framför oss hur vi om ett par dagar skulle kunna samla ihop många, många tusen goda berättelser från mötet med savensk natur och svenska traditioner, svenska scouter och svenskt lägerliv. Många har mycket att berätta om när dom åteervänder till sina hemländer.

Apropå det där med älgar så är det tydligt att många har tagit fatsa på det. Lite här och där kan man  se tillverkade älgar som förgyller Jamboreen. Uppfinnsrikedomen är stor. Det är tydligt – vad vi än tycker – att älgar för måpnga har kommit att bli ett signum för Sverige.

Den här dagen artar sig till en på många sätt varm dag. Lite vimsig känner jkag m ig efter att ha stått bra många timmar ute i den heta solen.