Gör det någon skillnad? Två röster om Världens Barn-kampanjen

24 oktober 2011

Nu gör vi det vi måste göra, nämligen utvärderar årets insamling till Världens Barn. Hur blev det? Nådde vi upp till våra mål? Hur många har varit engagerade i kampanjen? Redan nu finns tankarna där om hur vi gör till nästa år. Kan vi få med fler i kampanjarbetet? Redan har handbollslaget GUIF förklarat att man är beredda att gå in med än större kraft i nästa års insamling. Vilka fler vill vara med? Kanske borde vi redan nu ta några nya kontakter för att ”kratta i manegen” inför nästa års insamling? Jag skulle bl.a. vilja utmana några konstföreningar att arrangera en utställning och sälja konst av lokala konstnärer till förmån för insamlingen till Världens Barn. Vilka fler har vi i kommunen som vi borde tillfråga?

Har sett två intressanta kommentarer i efterdyningarna till årets insamlingsframgångar. Läste i lördags Lasse Stenbäcks krönika i Folket. Prenumererade ju bevars på Folket i en månad då tillfälle gavs på Fristadstorget då vi avslutade insamlingen tillsammans med Folket och Eskilstuna-Kuriren. Lasse Stenbäck konstaterar – med hjälp av UNICEF:s hemsida – att det varje dag dör 21 000 barn under fem år. Så skriver han: ”Detta trots att vi arrangerar insamlingar till just världens barn här i Sverige år efter år. Förra helgen blev Eskilstuna bästa storstadskommun för sjätte gången på raken och jag kan beundra de människor som står där och skramlar med sina bössor i ur och skur. Frågan är om det gör någon skillnad – för dem som verkligen behöver hjälpen? Själv är jag skeptisk…”

Visst är frågan relevant. Gör det någon skillnad? Jag tycker att svaret vi fick av en dam som la några slantar i en insamlingsbössa är klockrent: Ger jag inget så gör det självklart ingen skilland. Flera gånger har jag upprepat att bara för att vi inte klarar av att hjälpa alla, så får det inte hindra oss från att hjälpa några. Hur skulle det bli om vi resonerade som Lasse Stenbäck? Kan vi inte hjälpa alla så avstår vi från att göra något? Under de tretton år vi samlat in pengar till världens barn har det totalt gett mer än 1 000 000 000 kronor – 1 miljard kronor. Lasse Sternbäck – jag vet att dessa pengar gjort skilland för många av världens mest utsatta barn. Visst hade det varit fantastiskt om vi haft två miljarder att fördela. Men självklart kommer de ca 1. 5 miljoner vi samlade in i år att göra skillnad för många av de världens barn som behöver en förändring i sina liv. Om jag faktiskt inte visste att det är så, så skulle jag omedelbart lägga mig på sofflocket. Varför satsa på något som närmast är meningslöst?

Så hittade jag Thomas Rulanders intressanta blogg på ”affärsliv.biz” -en mötesplats för näringslivet i Mälardalen som Eskilstuna-Kuriren tycks inblandad i. Thomas Rulander skriver så här:”Blir stolt och varm i själen när man läser om att Eskilstunaborna för sjätte året i rad blev bästa storstadskommun att samla in pengar i Världens barn-insamlingen. Stor eloge till kampanjledare Claes-Göran Ydrefors och alla andra som hjälpt till att ge ett bättre liv till många barn och som också hjälpt till att skapa en positivare bild av Eskilstuna. Detta betyder mer än man tror för bilden av vår stad. När jag reflekterar vidare över bilden av vår stad så undrar jag om inte detta borde vara en av våra ledstjärnor i kommunen, att vara den bästa staden utifrån barnets perspektiv. Utifrån det perspektivet kan jag tänka mig många saker som vi kan förbättra och som definitivt skulle utveckla vårt samhälle och skapa en positiv bild av vår stad. När vi i Eskilstuna säger att vi vill vara modiga och utmana så ser jag här ett perspektiv som vi kan lyfta fram och göra till vårat”.

Vad uppmuntrad jag blir av Thomas Rulanders funderingar över vad Världens Barn-kampanjen skulle kunna betyda för Eskilstuna. Vi har sagt det så många gånger i bl.a. våra kontakter med företrädare för kommunen. Det är som om för få förstår det Thomas Rulander skriver om vad det vi gjort och gör betyder för bilden av Eskilstuna. Är det faktum att Eskilstuna nu för sjätte året i rad blivit den mest generösa storstadskommunen i Sverige inte något för kommunens marknadsföringsansvariga att ta tag i? Eller är problemet att detta inte är ett kommunalt initierat projekt? Här har en massa människor gjort en fantastisk insats och bidragit till att Eskilstuna sätts på kartan. Är det verkligen inget som ärade marknadsföringsansvariga tror kan bidra till att göra Eskilstunas till en intressant stad? Jag bara undrar. I Sorsele finns sedan flera år skyltar i infarten till orten som berättar om kommunens framgångar i Världens Barn-kampanjen. Visst gör det något med människor att under hela året påminnas om detta.

Jag bollar gärna Thomas Rulanders ord vidare till kommenns ansvariga: ”När jag reflekterar vidare över bilden av vår stad så undrar jag om inte detta borde vara en av våra ledstjärnor i kommunen, att vara den bästa staden utifrån barnets perspektiv…När vi i Eskilstuna säger att vi vill vara modiga och utmana så ser jag här ett perspektiv som vi kan lyfta fram och göra till vårat”.

Jimmy Jansson, Pär Eriksson och andra kloka kommunalarbetare – vad säger ni? Hur ska vi göra det?

Annonser

Jag litar inte på SVT

17 oktober 2011

Så har vi gjort det – igen! I går blev det klart att Eskilstuna gjort en jätteinsats för Världens Barn. I år har vi samlat in nästan 1.5 miljoner kronor. De senaste sex åren har det blivit ca 7.5 miljoner kronor. Eskilstuna kan!

Det har varit en intensiv och fantastisk resa fram mot att nu för sjätte året bli årets generösaste storstadskommun i Världens Barn-sammanhang. Jag försökte sätta ord på det då jag medverkade i Radio Sörmland i morse. Jag vet att en del raljerar över detta att vi talar om Eskilstuna som en storstadskommun. Såg det idag på en av de kommentarer som finns i anslutning till det Eskilstuna-Kuriren skriver om våra framgångar. Kanske säger det lite om vår självbild. Som om ingenting får gå bra i Eskilstuna. Jag tänker att det vi lyckats med i insamlingen till Världens Barn, det borde kunna få prägla också annat i Eskilstuna.Vi har gjort det alldeles tydligt att när vi går samman så är det läge för stordåd. Hävdar fortfarande att Världens Barn-kampanjen är den absoult bredaste plattformen för samarbete i Eskilstuna. Vi har i år gjort den ännu bredare. Ett uttryck för detta är att vi fått Eskilstuna-Kuriren och Folket att samarbeta kring sitt stöd till kampanjen. Man har gjort det till den grad att man i lördags leverade nästan 100 000 kr till vår insamling. Nu var vi storsinta och delade desasa 100 000 kr med Flen och Strängnäs kommuner.

Mycket kraft för fortsättningen finns i det faktum att många barn fortfaramnde  saknar alldeles för mycket. Det är inte läge att sitta stilla i båten när ett barn dör var tredje sekund. Det borde inte finnas några gränser för våra ansträngningar. Så lita på att vi är tillbaka nästa år i en än strörre kamnpanj för Världens Barn.

Efter förra årets kampanj var vi flera som reagerade våldsamt på SVT:s sätt att lägga upp sin del i kampanjen. Vi reagerade bl.a. på det sätt varpå SVT speglade allt det lokala arbetde som sker i Riksinsamlingen. Jag vet flera kommuner som ansåg sig ha blivit direkt förlöljligade. Efter våra reaktioner blev vi inbjudna till en träff med Radiohjälpens generalsekreterare och en av programdirektörerna på SVT. Det blev en svettig tillställning för SVT:s representanter. Det vi bl.a. var kritiska till var SVT:s sätt att redovisa det som samlats in som om det var SVT själva som svarade för nästan hela insamlingen. Jag själv talade om det som att SVT kidnappade Riksinsamlingen. Nu funderar jag på om det har skett igen. När SVT släckte lamporna i fredags kväll stod räkenverket på drygt 70 miljoner kronor. Nu vet jag att riksinsamlingen gett ca 41 miljoner kronor. Jag hör också om att hela insamlngen landar på ca 80 miljoner kronor. Nå´t lurt är det med den här redovisningen. Det jag misstänker är att SVT pytsade in stora delar av riksinsamingen redan i fredags kväll – innan den ens var redovisad. Så framstod det igen som att detta har SVT samlat in. Jättebra att pengarna kommer in, men å alla våra lokala kampanjarbetare kan jag inte ställa upp på att SVT tar all kredit för hela insamlingen. Jag tänker den här gången inte gå med på att inte gå ut offentligt med mina frågor.

SVT-sändningen i går kväll var tänkt med ett fokus på just Riksinsamlingen. Det lokala kamnpanjarbetet skulle stå i centrum. Detta var SVT:s svar på vår kritik förra hösten. Tveksamt om SVT levt upp till sitt löfte. Tycker det var väl magstarkt att biståndsminstern Gunilla Carlsson fick nästan obegränsat med tid för att skryta över vilka stora satsningar som alliansregeringen gör på biståndsområdet. Sanningen är väl närmast den motsatta. Gunilla Carlsson har bidragit till att strukturera om biståndet så att allt mindre går till exv. faffigdomsbekämpning. Tycker det var tveksamt att ge Gunilla Carlsson den uppmärksamhet som hon fick i programmet igår kväll. Varför inte utnyttja den tid som stod till förfogande till att ge ett generöst utrymme för att spegla det målmedvetna och enträgna arbete som skett i så måmnga av landets kommuner. Så många frivilliga som gett så myket tid för att samla in 41 miljoner kronor. Det är som om SVT inte tycker det är särskilt TV-mässigt att ge detta utrymme. När vi nu ska utvärdera årets insamling så finns SVT:s insats med i det.

Hoppas att Esklisltuna kommun nu hänger på våra framgångar. Är det någon som sett om ljustavlorna utefter E 20 talade om att vi vunnit?