Visst har väl också vi en dröm?

Blev sittande framför TV:n – helt oplanerat – med TV-programmet om religionens roll i USA. Handlade bl.a. om hur evangelisten Billy Graham ”gullade” med det politiska etablisemanget. I programmet speglade man hur Graham agerade i bakgrunden för att inte John F Kennedy skulle bli vald till president. Anledningen var att Kennedy var katolik. Graham ansåg att det skulle bli förödande att välja en katolik till president. Med Kennedy som president skulle man släppa in påven i själva Vita huset. Intressant att se hur Billy Graham utnyttjade sin position som evangelist för att påverka det politiska livet i USA.

Det riktigt intressanta i TV-programmet var skildringen av Martin Luther King och hans roll i medborgarrättsrörelsen. Det som berättades var egentligen inget nytt, men det fick mig ändå att ”rysa”. Jag har ju sett och läst Kings tal och predikningar tidigare, men kan ändå inte låta bli att dras med av hans engagemang. King förstod att Bibelns berättelser hade att göra med det som hände i det amerikanska samhället. King tog sin utgångspunkt i Gamla Testamentets profeter. Som en profet i modern tid stod han upp för de svartas medborgerliga rättigheter. Han gick i spetsen för det han menade var alldeles självklara krav. Hur kunde det vara på något annat sätt än att de svarta skulle ha samma rättigheter som den vita befolkningen?

I programmnet visades hur Martin Luther King gick längst fram i det ena demonstrationståget efter det andra. Hur man föll på knä i bön när man konfronterades med polis med hundrar och vattenkanoner.

Det är lätt att säga att det var väl självklart för Martin Luther King att ställa upp som han gjorde. Så självklart att välja väg som han gjorde. Så självklart att hävda det han hävdade. Så självklart att se vad som behövde förändras i det amerikanska samhället. Det som bränner i mig efter att ha sett TV-programmet är hur vi tänker om det som är vår tid. Hur tänker vi om det vi ser? Hur tänker vi om det som händer i vår tid och i vårt samhälle? Hur tänker vi om det som händer utöver världen? Hur tänker vi om vårtr engagemang i realtion til allt detta? Hur tänker vi om hur Bibelns berättelser har att göra med allt detta? Vad är vi beredda att stå upp för om det så än skulle innebära att vi ifrågasätts och t.o.m. hotas.

Jag kan inte låta bli att tycka att vi som kyrkor och församlingar blir en aning slätstrukna. Sanningen är väl att det är mer än bara en aning. Vi blir för mycket Billy Graham med en inriktning på den enkildes frälsning och för lite Martin Luther Kings utgångspunkt att kristen tro har med hela samhället att göra. Det finns för mycket av ängslan i vår tids kristenhet. För mycket av en återhållsam rörelse. Som om vi inte vågar. Som att mycket av det vi skulle kunna engagera oss för blir för känsligt när vi lyfter in det i församling och kyrka. Hur många gånger har jag inte hört detta att politik inte hör hemma i kyrkan. När jag bl.a. föreslagit att vi i vårt lokala ekumeniska sammanhang skulle kliva in i debatten om situationen i skolan har jag fått höra att nu blir det svårt. I stället för att se möjligheterna blir vi alldeles för upptagna av riskerna med ett sådant engagemang. Det är min absoluta överttgelse att ska vi som kyrkor och församlingar kunna betyda något och framstå som trovärdiga får vi lov att ta mer än ett kliv framåt. Jag tänker att det bl.a. handlar om att läsa Bibelns texter mycket mer offentligt. Att hävda det vi menar vara Guds röst in i det som är vår  tids frågor.

Jag gladde mig åt att för några dagar sedan höra en intervjuv i Dagens Eko med Magnus Waland, DIAKONIA:s medarbetare, apropå Sveriges export av vapen till Saudiearabien. Waland hävdade det rimliga kravet att sverigens regering ser till att snarast avsluta denna export. Detta tycks den borgerliga regerignen inte ha något intresse av. Se detta som en av de frågor vi borde bli mer aktiva i. Nog finns det frågor i vår tid som är lika avgörande som de frågor som medborgarrättsrörelsen i USA aktualiserade. Med samma skäl som Martin Luther King engagerade sig i de svartas situation i USA boerde vi engagera oss och ta ställning för det palestinska folkets situation. Självklart borde vi göra detta! Visst har väl också vi en dröm om en annan tingens ordning för det palestinska folket eller för flyktingar i vårt eget land? Visst har vi en dröm!

En kommentar till Visst har väl också vi en dröm?

  1. Det är en trist läsning nu om USA:s presidentkandidater de överträffar sig själva över sin Gudfruktighet, men mest handlar det om privatmoral, De svenske bloggaren Lennart som bor i USA skriver ” Att det republikanska partiet, Abraham Lincolns en gång så stolta parti, har förvandlats till ett redskap för den allt mer högerextrema Kristna Högern och dess allierade de rent sjuka Tepåserepublikanerna, visar att USA nu befinner sig vid vägs ände. Världen kan inte längre hoppas på att USA ska sätta agendan för de svåra beslut som krävs för att lösa alla de globala frågor som hopar sig. ” Det progressiva USA

    Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok.Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: