Ett vardagsperspektiv på en megakonflikt

Har läst ut boken ”Jerusalem – en bok som hjälper dig att gå vilse”. Utgiven på ett frlag som jag inte ens visste fanns – Söderströms. Boken utgör en typ av annorlunda guidebok. Om man med guidebok inte bara menar det där att hitta rätt i geografin. Boken är en på många sätt intressant introduktion till det vardagsliv som levs i Jerusalem – inte minst det judiska Jerusalem. Den som vill ha en introduktion till ortodoxt judiskt liv har mycket att hämta i boken. De stora politiska perspektiven är nedtagna så långt det går in i det vardagliga livet. Mycket finns att läsa om hur judar och araber relaterar till varandra och hur det kan ta sig ut i just det vardagliga livet.

Boken ger en – vad jag förstår – god inblick i det som gäller för en troende jude. Så många regler att följa. ”Den judiska lagen förbjuder användandet av ellektricitet, eller rättare sagt, dess hantering, på sabbaten…En troende jude får intre röra strömbrytaren, spisen, tv:n eller datorn på en sabbaten, men har han förutseende lämnat ljuset tänt och värmeplattan på, alternativt kopplat den till en termostatklocka före sabbatens början får han läsa hur mycket han vill i lampans sken och äta sig mätt av den varma maten”.

Det är som om det uppstått en särskild skola som går ut på att komma runt alla dessa regler som sätter gränser för vad den troende juden får göra och inte göra på sabbatren. Som om det vore en sport att hålla reglerna men ändå komma runt dom.

I et av kapitlen beskrivs en 28-årig judisk ultraortodox man som redan har åtta barn och som ägnar varje vaken minut åt Torastudier och bön. Som inte skulle drömma om att sätta sin fot i en vanlig, icke könssegregerad buss, köpa mat i en vanlig butik, vända sig till en vanlig sekulär israelsik domstol eller ha radio, TV eller dator hemma. Som heller inte ser en annan kvinna än sin hustru i ögonen. Som hävdar sin rätt att göra detta på statens bekostnad.

Lotta Schüllerqvist, DN:s korrespondent i Jerusalem under många år, berättar i sin artikel om hur det var då hon kom till Jerusalem som nyutnämnd korrespondent. Hur hon fick låna Missionskyrkans gästlägenhet i Gamla stans armeniska kvarter. Hur hon till slut tröttnade på den lägenheten när det bröjade droppa vatten genom taket i duschen. För sitt arbete tog hon sin tillflykt till BILDA:s studiecenter Swedish Christian Study Center vid Jaffaporten. Lotta Schüllerqvist slutar i en typ av uppgiven suck när hon bl.a. skriver att ”jag har mycket svårt att se något hopp om en lösning av konflikten inom överskådlig framtid”.

En av bokens författare skriver om ”skrämselhierarkin”. Kvinnorna är längst ner i denna hierarki. ”Skrämselhierarkin går ut på att familjens överhuvud, fadern, är underkastad den politiska ledningen och ger utlopp för sin rädsla och frustration genom att kontrollera sin fru och sina barn. Sedan är det i sin tur brödermna i familjen som ger utlopp för sin frustration genom att hålla sina systrar under kontroll. Det här leder till mycket våld i familjerna och i skolorna”.

Jag har hört mycket om detta tidigare. Om allt det vardagsvåld som utövas inom hemmets väggar. Som att någonstans ”rinner” all frustration över. Att detta gäller i såväl judiska hem som i arabiska hem. Den stora konflikten – den vi läser om i media – skapar konflikter i det lilla sammanhanget – som vi nästan aldrig hör talas om. Och jag tänker – hur kan det bli på något annat sätt?

Boken illustrerar väl hur splittrat det judiska samhället är. ”Ett helt folk är besatt av att dra upp gränser sinsemellan, fastslå vem som är ”riktig” jude, ”rätt sorts” jude och hur framtidens jude skall se ut. Samhället är så splittrat att det är ett under att det alls hålls ihop”.

Jag tänker att en poäng med boken är att den ger inblick just i det judiska samhället. Mycket av det som finns att läsa handlar om livet på exv. Västbanken och i Gaza. Jag skulle vilja säga att det är enorma uppoffringar som stora delar av det judiska folket gör för att sådana som Netanyahu och andra politiker får hållas. Alla dom som är närmast förblindade av att hålla kriget och konflikten med det palestinska folket igång. Också detta präglas av skrämsel. Hur många val till Knesset har inte drivits av att skrämma folk till närmast extrema åsiktrer. Ingen har vågat rösta på de mer moderata partierna.

Jag blir sugen att nästa gång jag åker till Jerusalem ta med mig boken ”Jerusalem – en bok som hjälper dig att gå vilse”. Skulle vara så intressant att försöka hitta fram till en del av Jerusalems bakgårdar med hjälp av den här boken. Alternativet är att lämna boken hemma och helt enkelt gå vilse på egen hand! Varför inte?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: