”Från hjärta till hjärta”

Owe WikströmDet här är så bra, så jag väljer att ”planka” det rätt av. Owe Wikström, författare och teolog, skriver så här i tidningen DAGEN:

”I stort sett alla undersökningar är överens. Det som ökar är andlighet. Formell religion avtar. Vi kallar det för ”believing without belongning”. Jesustron minskar men tanken på en gud som kosmisk energi ökar.

Detta kan man förfasa sig över. Inte minst vi som i århundraden vant oss vid att ha tolkningsföreträde. Samhället är närmare urkyrkans där Kristustro var en tro bland en massa andra. Där var vittnesbördet avgörande.

Kanske är vi på väg in tillbaka till den tid där kristna inte kunde luta sig mot vad kyrkofäderna, Luther, kyrkomöten ditt eller datt trodde. Auktoritetstro avtar. Vad man söker är människor som kan svara på ”Vad lite mer exakt tror just du på? Vad är det som gör att just du kallar dig kristen?”. Det personliga vittnesbördet fascinerar samtiden. Varför uppmärksammas Göran Greider, Peter Birro, Anders Borg, Göran Skytte, Peter Englund? Därför att de talar om sin personliga tro – utan att luta sig mot vad Luther, Lewi Pethrus, Halldorfarna eller långsamhetens folk trodde. Folk vill veta vad tron på Kristi närvaro innebär.

Ett drag i samtiden är tydligt, misstron mot auktoriteter och institutioner. Men man är extremt intresserade av människor som enkelt och personlig berättar om vad de faktiskt tror och varför.

Det går inte längre att överlämna till professionellt kristna att svara på vad tron innebär? Visst, det kan vara trevligt att sitta i sköna bänkar, sjunga sånger och lyssna på proffs som talar länge om sin tro. Men när ens vänner frågar och på allvarligt undrar vad Kristus innebär för just mig eller dig, inträder inte sällan en genans. Eller – hemska tanke – man kanske inte ens umgås med personer som är öppet skeptiska avvisande. Hur många ateister och kritiska vänner har vi egentligen resonerat med?

Samtiden behöver folk som med djup integritet säger ”Detta tror jag på”. Inte för att de kan peka på något särskilt märkvärdigt men som lugnt och sakligt kanske säger att ”utan Kristus kan jag inte leva. Lugnt ser jag fram till den dag när jag får se Kristus i ansiktet. Fram till dess lever jag i tro och inte i åskådning. Jo, jag trivs med livet. Men i botten i mig finns en annan värld. Till den är jag länkad”.

Men för att en sådan erfaren – och inte bara professionell – tro ska kunna spridas måste det finnas mikromiljöer där människor tar sina möten med Gud på djupt allvar och formulerar dem i ord utan att bli tillrättavisade. Alphagrupper, mer av sånt!

Man vet inte vad man tror förrän man har sagt det. Tron sprids inte genom tjusiga kampanjer. Den förs från hjärta till hjärta”.

Ja, nog finns det mycket i detta att fundera vidare på. ”Tron sprids inte genom tjusiga kampanjer. Den förs från hjärta till hjärta”. Frågan är när vi ska börja tro på att det är så? Att lita till till detta hjärta till hjärta-perspektiv. Att det i första hand inte är från predikstol eller scen som det viktigaste finns att berätta. Den mest avgörande berättelsen bär vi alla på, och det är den vi har anledning att berätta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: