”Var realistisk, begär det omöjliga!”

Jag gillar HC Andersens saga om kejsaren som beställde nya kläder men som blev blåst av skräddare och andra som mest lät sig berikas på kungens bekostnad. Kejsaren spelade med i ett spel som också han insåg var galet, men inte ens han ville vara den som avslöjade bluffen. Så gick han naken i en procession för att visa upp sina nya kläder. Det hela fick ett tvärt slut när barnet rent ut sa som det var att kungen var naken.

_lyckliga-i-alla-sina-dagar-om-pengars-och-manniskors-vardeJag har funderat över HC Andersens saga när jag i sommar läst Nina Björks bok ”Lyckliga i alla sina dagar” – om pengars och människors värde, Wahlström & Widstrands förslag. I ”Lyckliga i alla sina dagar” för Nina Björk en diskussion kring de senaste årens politiska och ekonomiska utveckling i Sverige. Det handlar om pengar. Och det handlar om människor. Vilka är deras värden? Vilka deras värderingar? Och vad händer när själva människolivet blir en fråga om förtjänst?

Det är som om Nina Björk med sin bok säger sanningen om hur vår tid kommit att bli – då det som är viktigt mäts i pengar och jag och mitt är viktigare än du och vi. Nina Björk gör det tydligt att det inte är så att det som präglar vår tid egentligen bidrar till att lösa det som är vår tids stora problem och utmaningar. Det snarast bidrar till att än mer underminera hela vårt samhälle.

Nina Björk skriver bl.a. så här: ”Så här är läget: luftföroreningarna ökar, dricksvattnet förorenas, regnskogar förstörs, den biologiska mångfalden minsklar, tusentals arter utrotas, jordens resurser utarmas, sopberg och kärnavfall ökar, de kemikaliska tillsatserna i maten ökar liksom gifterna vi lagrar i våra kroppar, grödor genmanipuleras, världen blir varnare och polarisen smälter. Borde vi inte fråga oss: Vad fan ska vi göra? Borde vi inte förskräckas, inse att någonting är fundamentalt fel i vårt sätt att leva? Borde vi inte ställa oss  värdigt öppna för grundläggandfe systemförändringar?” Så fortsätter hon: ”Slutsats: Systemet är ohållbart. Vi behöver ett annat. vi behöver förändring. Ja, gud vad vi behöver förändring. som slagordet på gatorna i Paris våren -68 löd: Var realistisk, begär det omöjliga!”

Nina Björk för ett resonemang om hur ekonomism, kapitalism och konsumism för oss mot ruinens brant. Hur smart är det att närmast hetsa oss till att konsumera mera för att få ”hjulen” att snurra. Ur det system som håller på att bli vår död ska vi krama mer i nå´n tro på att det ska rädda oss. Hur smarta är vi? Vi måste hitta et annat sätt att tänka som också handlar om att mer tänka i gemensamma termer än i individualistiska. Vi behöver också i detta tänka på ett annorlunda sätt. I mitt tal på nationaldagen nämnde jag om det afrikanska uttrycket ubuntu som säger att ”I am what I am because of who we all are”.  Jag är den jag är just därför att jag finns i ett sammanhang av andra.  Sanningen är att jag behöver dig för att vara jag och du behöver mig för att vara du. Jag får lov att underordna mig det som blir bäst för oss alla. Jag kan inte i alla lägen hävda att mina val bara är mina.

Utmaningen i det Nina Björk skriver är att hålla fast vi sin utopi om en annan tingens ordning. En utopi som just tar sin utgångspunkt i att vårda det gemensamma. Att inte låta sig manipuleras av alla dom som tjänar på ett system som det vi nu har. Som egentligen inte bryr sig om hur det blir, bara ”jag” tjänar på det nu. Vi har inte råd med ett tänk som det. Det är alldels uppenbart.

Nina Björk avslutar boken med följande: ”Så du, tro dem inte. Tro den inte när de kommer med sina skyltar ‘omöjligt’. Tro dem inte när de säger att historien har tagit slut och allt vi kan hoppas på är mer av detsamma. Mer av detsamma – mer av varor, vinter, mer av mänskligt liv som blir till salu – vad är omöjligt om inte det? Du vet när någonting saknas. Tro dem inte när de säger att utopin om en rättvis värld är farlig. Den är motsatsen. Den är hopp. Den har alltid varit hopp. Vi är många. Vi har alltid varit många”.Nina Björk

Läs boken och låt oss gemensamt samtala oss vidare! Nog behöver vi en annan tingens ordning och vi har ett gemensamt ansvar för hur det blir! Till att börja med så ropar vi med barnet att kejsaren är ju naken! Se så det ser ut! Ska det vara på det sättet? Vill vi att det ska vara så?

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: